Året var 1955. Sömmerskan Rosa Parks fick plötsligt nog av orättvisan, och vägrade lämna sin plats på bussen åt en vit man.
”I’m not moving. You may arrest me if you need to”, konstaterade Rosa Parks – och med det uttalandet klev hon rakt in i hela världens historieböcker.
Rosa Parks var inte den första som vägrade lämna sin plats åt en vit, och heller inte den sista. Just den här episoden satte dock någonting i rullning, och beskrivs av många som startskottet för den amerikanska medborgarrättsrörelsens kamp mot raslagarna i södra USA.
1956 bekräftade Högsta Domstolen i USA att det var olagligt att segregera passagerare i kollektivtrafiken, men det skulle dröja ända till 1964 innan kongressen olagligförklarade segregation inom alla sektorer av det amerikanska samhället.
Rosa Parks dog 2005 men hennes gärning på den där bussen i Alabama känns tyvärr viktigare än någonsin i en tid då allt fler tycks glömma historien, och då extremism, rasism och unken nationalism frodas på många håll.
Rosa Parks var och är en stark kvinnlig förebild. Precis som kvinnorna i kooperativet Unicafec, som producerat vårt Women’s Rights Coffee. Dem kan du läsa mer om (och beställa kaffet, såklart!) här.
Under en vecka tar vi oss friheten att hylla ett antal kvinnor som vi betraktar som stora förebilder. Vi kallar dem våra favoritbönor. Vi vill sätta mer fokus på den globala jämställdheten och inspirera kvinnor att våga ta plats och utmana de gamla invanda strukturer som präglar vårt samhälle. Hoppas att du hänger på genom att nominera din egen favoritböna med hashtagen #minfavoritböna
